Frukostseminarium 18 januari:

Energi i avloppsvatten - En systemfråga med lokalt värde

Torsdagen den 18 januari 2024 samlades ett trettiotal intresserade deltagare hos WSP vid Globen (Stockholm) för att diskutera avloppsvatten – ett ämne som visade sig ha många infallsvinklar. Syftet med mötet, som arrangerades av Sektionen för hållbar utveckling inom Samhällsbyggarna, var att diskutera hur vi bäst tillvaratar energiinnehållet i avloppsvatten – en aktuell fråga med såväl tekniska aspekter som juridiska och ekonomiska. Sammanfattningsvis kom seminariet att belysa synergieffekter och målkonflikter, samt lyfta fram behovet av kunskap, systemintegration och samverkan.

Seminariet modererades av Agneta Persson, Anthesis, medlem i sektionen för hållbar utveckling. Inledningsvis presenterades ämnets olika dimensioner genom fyra talare:

• Jonas Grundestam, process- och utvecklingschef vid Käppalaförbundet
• Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet vid Fastighetsägarna
• Jakob Skarin, Head of Analysis & Calculation Systems vid Ecoclime, som utvecklar och producerar system för återvinning av spillvattenvärme
• Stefan Åström, miljöekonom och VD på konsultföretaget Anthesis

Jonas Grundestam, Käppalaförbundet, inledde med en kort bakgrund. Ett nyligen framtaget förslag till ny skrivning i ABVA öppnar för en öppnare syn på värmeutvinning ur avloppsvatten. Samtidigt kommer ett nytt förslag på avloppsvattendirektiv från EU, som kommer att medföra skärpta reningskrav på alla avloppsreningsverk i Sverige. Käppala ser att de klarar kraven idag, men det finns redan mycket utmaningar att hantera, t ex läkemedelsrester och kanske också PFAS. En ytterligare utmaning är då förslaget på ny formulering i ABVA som lyder: ”Värmeutvinning ur spillvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt spillvatten underskrider temperaturen i det av huvudmannen levererade dricksvattnet”. Hittills har det krävts tillstånd från VA-huvudmannen, men det nya förslaget innebär att många ser möjligheter att ta tillvara värme ute hos kunderna. Avloppsreningsverken behöver kunna planera långsiktigt, förstå förutsättningarna i tid och planera för långsiktiga förändringar.

Jonas betonade att värmeåtervinning givetvis är bra. Men den måste ske på ett sätt som inte ställer till mer skada eller kostnader än vad den bidrar med. En utbyggnad av värmeutvinning i fastigheter, utan anmälningsplikt och begränsningar, skulle ge en ohållbar planeringssituation för reningsverken. Bakgrunden är att ett kallare avloppsvatten ger en långsammare biologisk process i avloppsreningsverket. Temperaturen påverkar även avloppsvattnets viskositet. Ett kallare inkommande vatten kräver mer biomassa och större reaktorvolymer eftersom uppehållstiden blir längre. De flesta avloppsreningsverk har nått sina kapacitetstak. Allt går att lösa, men det medför en kostnad, antingen för att värma vattnet eller för att bygga ut anläggningen. Vad innebär det för den totala klimatnyttan, eller för den totala samhällsekonomin? Käppalaverket välkomnar en fortsatt diskussion med branschen om detta.

Nästa talare var Rikard Silverfur, Fastighetsägarna, som beskrev frågan utifrån medlemmarnas synvinkel: Värmen i avloppsvattnet har tillförts som en nytta, genom att fastighetsägaren har köpt uppvärmning, t ex från fjärrvärmebolaget. Därför gillar Fastighetsägarna det nya förslaget till ABVA som skulle ge dem rätten att återvinna byggnadens egen värme, en rätt som de hittills inte har haft. ABVA är visserligen inte en lag, så det saknas egentligen lagstöd för att neka tillstånd. Men så länge ingen har överklagat blir detta inte prövat.

Efter att de två divergerande ståndpunkterna i frågan hade redovisats kom Jakob Skarin från Ecoclime, ett företag som tillverkar utrustning för tillvaratagande av värme ur avloppsvatten. Jakob gick snabbt igenom vissa grundläggande tekniska förutsättningar för värmeväxling i avloppsvatten, ett vatten som av naturliga skäl är kraftigt förorenat. De efterföljande diskussionerna på seminariet uppehöll sig dock inte särskilt länge vid frågor om pumpkonstruktion eller teknisk process. ”Värmepumparna är samma oavsett om de står i byggnaden eller i reningsverket” som någon påpekade.

Jakob påpekade att förlusten av värme genom spillvatten kan vara så stor som 17 % i befintlig bebyggelse. I nyproducerade byggnader kan den vara hela 31 %. Alltså finns en stor energieffektiviseringspotential. 

Fördelen med att återvinna värme nära källan är:

• Mindre förluster,
• högvärdigare värme,
• tillåter låga framledningstemperaturer,
• avlastar fjärrvärmeverket och kan därmed öka verkningsgraden på värmesystemet som helhet.

Ecoclimes värmeåtervinningsanläggningar har ett styrsystem som kan kontrollera vilken temperatur som skickas tillbaka till reningsverket. Det går att sätta villkor för hur kallt vatten som får skickas tillbaka.

Problematiken sammanfattades sedan av Stefan Åström, Anthesis:

• Äganderätten – värmeutvinning eller värmeåtervinning?
• Prissättning – vem får ta betalt av vem?
• Spelteori – om varje part ser till sina egna intressen kan det leda till en lösning som blir sämre för alla totalt sett. 

Därefter uppstod en livaktig diskussion där många av mötesdeltagarna satt inne med egna erfarenheter av frågeställningarna. Flera synpunkter rörde vikten av systemsyn och samverkan för att komma framåt med frågan. Valet av systemgränser lyftes fram, kopplat till de kommande kraven på nollenergibyggnader. Återvinning av energi påverkar byggnadens energiklass om värmepumpen står inne i byggnaden, men inte om värmepumpen placeras utanför fastighetsgränsen - det skapar inga bra incitament för optimala systemlösningar.

Några punkter från frågestunden: 

• Fråga: Hur mycket påverkas reningen egentligen av att avloppsvattnet blir lite kallare? Studier finns som visar lite olika saker. 
  Svar: Vi har inte sett så stor påverkan ännu, men vad händer om alla fastighetsägare gör detta?

• Fråga: Om det ger samhällsnytta att skicka in varmare avloppsvatten så kunde ju ni som fastighetsägare ta betalt av Käppalaförbundet?
  Svar: Det skulle bli omständligt att administrera ett sådant system. Möjligen om man använder schabloner.

• Fråga: Utomlands finns inte den här debatten. Har de inte lika låga vattentemperaturer?
  Svar: De har inte lika skarpa reningskrav, plus att Östersjön är en känslig recipient. Men förslaget till nytt avloppsdirektiv ställer samma kvävekrav i hela EU. Då blir det kanske svårare att sälja in de här systemen.

• Fråga: Kan reningskraven räknas på ett genomsnitt över helåret, inte på worst case?
  Svar: Käppalaverkets utsläppskrav är skrivna som årsmedelvärden. Men det blir såklart svårare att nå upp till kraven om sämstafallet blir ännu sämre.

Några sammanfattade inlägg från den efterföljande diskussionen:

• Problemet med kallare vatten går att lösa på annat sätt. Kommunerna måste sluta leda in dagvatten i spillvattennätet. Smältvatten är jättekallt. Är det då verkligen värmeåtervinning som är huvudfrågan?
• Alla byggnader har olika förutsättningar. Kanske är energiåtervinning i byggnader lämpligast för fastigheter som har långa avstånd till reningsverket.
• Om nu reningen försämras av lägre avloppsvattentemperatur så kunde fastighetsägaren istället hjälpa till genom att delvis rena vattnet lokalt innan det skickas till reningsverket.
• Det är inga problem att ta betalt av varandra, men alla system kräver administration och all administration kostar pengar. Till sist hamnar kostnaden på VA-kunderna. Vill vi ha det så? 
• Vi behöver mer kunskap. Därför viktigt med en gemensam diskussion. Nu är det mycket antaganden. 

Avslutningsvis konstaterade moderatorn Agneta Persson: Vi behöver se frågan tillsammans och lösa det tillsammans för att det ska bli kostnadseffektivt sett i det stora systemet, inte bara för den enskilde.

Sektionen för hållbar utveckling riktar ett varmt tack till alla medverkande. Vi kommer troligen att återkomma till ämnet vid något senare tillfälle. Ett särskilt tack till WSP som bjöd på en förstklassig frukost.

Presentationer:

Käppalaförbundet

Ecoclime

Text: Karin Hermansson

Sektionen för hållbar utveckling