Var ska vi bygga?

ellennorman
för 2 dagar sedan
3 min läsning

Villaområde till trädgårdsstad. Illustration: Spacescape

Det råder lång lågkonjunktur. Investeringsviljan i nyproduktion har bromsat in. Samtidigt pressas kommuner fortfarande av bostadsbrist, och en mängd samhällsutmaningar. Frågan om Var vi ska bygga – inte bara Vad – har aldrig varit viktigare. Det är dags att se med nya ögon på läget, bokstavligt talat.

Länge har marknaden bara fokuserat på att hitta “mark att bygga på” snarare än att söka platser som verkligen har förutsättningar att bli hållbara, attraktiva och fungerande stadsmiljöer. När kommuner och byggaktörer nu kämpar med att få i gång byggandet igen är det avgörande att satsa på rätt lägen.

Efterfrågan på stadskvaliteter stort

Spacescape och Evidens har under flera år analyserat marknaden för lägenheter, småhus och kontor i små som stora städer i Skandinavien. Mönstret är tydligt i allt från Köpenhamnsregionen till Uppsala och Hässleholm. Bostadspriser och kontorshyror avspeglar till 80–90 % efterfrågan på centrala, täta, blandade, gröna och bilfria lägen. Med bilfri menas här platser utan bilberoende och begränsad mängd biltrafik.

Stadskvarter med urbana kvaliteter som restauranger, handel, kultur och kollektivtrafik har fortsatt vara attraktiva efter pandemin och trots osäkra marknadsförhållanden. När bostäder i perifera lägen förlorar i värde, står välbelägna stadsmiljöer sig starka. De har en ekonomisk resiliens. Detta är inte en fråga om exklusiva innerstadsmiljöer, utan om grundläggande stadskvaliteter som ger livskraft i små som stora städer, centrum och förorter. Historiskt sett har alltid de täta gröna bilfria lägena ett hållbart värde för både boende och näringsliv, vilket blir avgörande också för kommunens ekonomi.

Den hälsosamma staden är tät och grön

Pandemin skyndade på digitaliseringen, distansarbete och e-handel, men också hälsomedvetandet. I Spacescapes rapport Sveriges hälsosammaste stadsdelar (2022) beskriver vi hur den byggda miljön har direkt påverkan på invånarnas hälsobeteenden, med stöd i en vetenskaplig modell från den medicinska tidskriften The Lancet. Gångvänliga, täta, blandade och gröna stadsdelar är direkt kopplade till mer fysisk aktivitet, god luftkvalitet och bättre mental hälsa. I motsats till detta leder glesa bostadsområden utan service, med bilberoende och brist på offentligt tillgänglig grönska, till stillasittande och isolering. Särskilt påtagligt blir detta i perifera villaområden. Gångvänlighet, cykelvänlighet, idrottsplatser och parker är konkreta verktyg för att förbättra folkhälsan. Stadsbyggandet en hälsoinvestering.

Segregationen är också en lägesfråga

Samtidigt står vi inför ökande bostadssegregation. I Spacescapes rapport Sveriges bästa villaområden (2025) visar vi hur förtätningen av attraktiva men ensidiga villaområden har störst möjlighet att minska segregationen. Det är villaområdena som är drivkraften till segregationen eftersom få hushåll har möjlighet att bo där. Förtätning av dessa kan skapa nya blandade trädgårdsstäder där även skilda par, pensionärer och ungdomar kan bo kvar.

Att bara bygga nya områden i periferin förstärker snedfördelningen och riskerar att upprepa gamla misstag. Det vi behöver är stadsutveckling som läker – som kopplar samman stadsdelar, fyller i glapp, skapar nya mötesplatser och blandar slutna strukturer. Genom att ta vara på de bästa lägena och där bygga tätt, grönt och bilfritt skapar vi framtidens sociala platser som samtidigt har låga transportkostnader för hushållen.

Klimatutmaningen kräver urbana lägen

Miljö- och klimatutmaningar sätter ytterligare ramar. Bebyggelsens klimatpåverkan är inte bara en fråga om byggmaterial och energianvändning, utan också om lokalisering. Glesa perifera lägen i staden innebär ny infrastruktur, bilberoende, bilresande, biltrafik och ökade utsläpp. Flera analyser som Spacescape genomfört av svenska kommuner som Uppsala, Nacka och Gävle med analysverktyget Klimatkalkylen.se visar att stadsutglesning ger den största klimatbelastningen. Genom att bygga tätt, centralt och kollektivtrafiknära minimeras klimatpåverkan, och genom att öka grönskan maximeras klimatanpassning. Tät, grön och bilfri stad är inte bara efterfrågad, hälsosam och social, den är också klimatsmart.

Det finns kunskap och verktyg

För att kunna bygga i rätt lägen krävs ny kunskap och bättre beslutsunderlag. Under 2024–2025 har vi på Spacescape, tillsammans med Evidens, Trivector och RISE, utvecklat det digitala verktyget Bostadsläget.Pro, med stöd från Energimyndigheten. Verktyget hjälper kommuner och fastighetsutvecklare att hitta bästa möjliga lägen för bostadsprojekt utifrån lägeskvaliteter, transporter, miljöfaktorer, energianvändning, servicetillgång. Bostadsläget.Pro ger möjlighet att jämföra olika lägen i staden och prioritera dem som erbjuder både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett gemensamt kunskapsunderlag kan ge större samsyn mellan olika aktörer i samhällsbyggnadssektorn och skapa en bättre dialog om Var vi ska bygga.

Plattformen Bostadsläget innefattar även appen Bostadsläget.Nu som guidar bostadssökare att hitta sina bästa bostadslägen. På Bostadsläget.Nu kan de leta efter de lägeskvaliteter de önskar, i lägen där de också har råd att bo, alltså med hänsyn till boende- och transportkostnader.

Vi står inför flera parallella kriser - ekonomiska, ekologiska, sociala - som alla har en sak gemensamt: de formas i hög grad av Var vi bygger. Kunskapen och verktygen finns där.

Text:

Alexander Ståhle, tekn dr stadsbyggnad och vd Spacescape

Joel Hernbäck, civ ing stadsplanering och analyschef Spacescape