Regeringen satsar på forskning och innovation

Olle Samuelson, forsknings- och innovationsstrateg på IQ Samhällsbyggnad. Foto: Jenny Simonsson/ShiftSweden

Regeringens nya forsknings- och innovationsproposition som kom i december 2024 är en stor satsning där investeringarna i forskning och innovation (FoI) ökar med 6,5 mdr kronor från den tidigare nivån på 46,8 mdr kronor. Vi saknar större satsningar på samhällsbyggnadsområdet men det finns flera närliggande områden där det sker satsningar som vi i sektorn kan dra stor nytta av, som digitalisering, AI, miljö, klimat och bioekonomi. De tre ledorden för propositionen, Excellens, Internationalisering och Innovation, pekar ut riktningen på en övergripande nivå.

Vart fjärde år lägger regeringen fram en proposition till riksdagen med FoI-politik för kommande fyraårsperiod. Den politiken sätter ramarna för hur mycket medel som kommer att satsas, på vilket sätt och även vilka tematiska områden som är prioriterade. Det berör de forskningsfinansierande myndigheterna men också i stor utsträckning alla lärosäten, universitet och högskolor, som bedriver forskning och högre utbildning.

IQ Samhällsbyggnad har sedan 2011 samlat sektorns aktörer, både branschorganisationer och enskilda företag för att tillsammans göra ett samlat inspel till propositionen, det vill säga att vi ett år innan propositionen skrivs lämnar in argument och förslag på vad propositionen bör innehålla. IQ Samhällsbyggnad gjorde så även denna gång och samlade över 300 personer från olika aktörer i sektorn som bidrog via intervjuer, workshoppar och seminarier.

"Sverige ska vara bland de främsta i EU på att investera i FoI mätt i andel av BNP."

Excellens, Internationalisering och Innovation

Resultatet i propositionen är en stor satsning där medlen trappas upp mot en total ökning på 6,5 mdr kronor det fjärde året Regeringen har en uttalad ambition med satsningen att Sverige ska vara bland de främst i EU på att investera i FoI mätt i andel av BNP, vilken 2023 var 3,6 %. Detta vill man göra genom tre ledord.

Det första ledordet Excellens innebär att Sverige ska vara världsledande inom prioriterade områden, vilket man vill uppnå bland annat genom större andel konkurrensutsatta medel till universiteten, genom en satsning på excellenscenter och genom satsningar på ”banbrytande forskning”.

Det andra ledordet är Internationalisering, där regeringen vill se ett starkare deltagande från Sverige i EU:s ramprogram Horisont Europa och även en konkret handlingsplan inför nästa ramprogram som börjar 2028.

Det tredje ledordet, Innovation innebär ett antal utpekade satsningar på samhällsutmaningar såsom bioekonomi, miljö och klimat, hälsoområdet, praktiknära forskning om brottslighet och socialtjänst, skola och vård, men också ett stort fokus på framväxande och banbrytande tekniker som AI, halvledare och kvantteknik.

Vem får pengarna?

Universitet och högskolor får ett tillskott på 1,6 mdr i direkta anslag vilket inte är någon stor ökning. ”Vinnarna” i propositionen är Vetenskapsrådet som ökar med 2,6 mdr kronor vilket motsvarar drygt 30 % ökning, och Vinnova som 2028 kommer att ha ökat med nästan 1,4 mdr vilket motsvarar 40 % ökning. Formas, som är den myndighet som har utpekat ansvar att finansiera ”Samhällsbyggande” tillsammans med områdena ”Miljö” och ”Areella näringar”, får också en ökning men på lägre nivå, cirka 320 mkr.

Alla satsningar som regeringen gör sker med tydliga adresslappar där de olika myndigheterna får uppgifter med konkreta satsningar som de ska utför. Möjligheten att föra direkt dialog med de forskningsfinansierande myndigheterna om behov och önskade prioriteringar minskar därför kraftigt.

Sker några satsningar mot samhällsbyggandet?

Finns det då några riktade satsningar mot vår sektor? Ja, en tydlig satsning som sker hos Formas är att det 10-åriga ”Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande” inte avslutas 2026 utan förlängs och får mer medel. Programmet har varit väldigt lyckat och genererat många samarbeten och resultat. Ett av våra förslag i inspelet var att detta program skulle få en fortsättning, vilket nu sker. Förlängningen är minst två år och programmet ska öka fokus på tre områden: 1) nya material och resurseffektivitet, 2) den byggda miljöns utformning för trygghet och brottsförebyggande, samt 3) robust infrastruktur och bebyggelse.

En annan stor satsning på samhällsbyggande är programmet ShiftSweden som är ett av fem strategiska innovationsprogram som blev beviljade under 2024 och ska pågå i 10 år. Det är egentligen inte ett utfall av FoI-propositionen utan kom till genom en lång urvalsprocess med ansökningar från alla sektorer och områden i Sverige. Det var verkligen en stor seger när vår sektor blev beviljat det programmet i mycket hård konkurrens. ShiftSweden fokuserar på cirkularitet och klimatutmaningar inom samhällsbyggande och inom mobilitet och transport, och kommer att ha en årlig budget på 150 mkr.

Sen ska vi komma ihåg att många av de områden som pekas ut i propositionen är högintressanta för utvecklingen i vår sektor och är fullt möjliga att nyttja, även om inte samhällsbyggnadssektorn pekas ut direkt. Det sker många satsningar på digitalisering och AI, det finns fokus på klimat, miljö och bioekonomi, vilket är områden som skär på en annan ledd och där det är upp till varje sektor att innovera och skapa utvecklingspotential.

Förändrad organisering av finansiärerna?

Under 2023 presenterades den så kallade Fofin-utredningen som haft i uppdrag att se över strukturen för hur forskningsfinansieringen fungerar i Sverige. Bakgrunden var att det idag är en ganska splittrad bild där cirka 20 myndigheter har forskningsmedel som de delar ut genom olika ansökningsförfaranden. Många av dessa har andra huvuduppgifter och har ganska lite medel. Trafikverket är den av dessa myndigheter som har mest forskningsmedel. Genom att se över och föreslå en ny struktur ville regeringen skapa en effektivare organisering som kan möta morgondagens krav och förutsättningar. Förslaget innebar att de nuvarande finansierande myndigheterna läggs ner; att alla myndigheter som har forskningsmedel tillsammans med annan huvuduppgift blir av med sina forskningsmedel; och att tre nya myndigheter skapas som ska hantera all forsknings- och innovationsfinansiering i Sverige.

"Vinnarna" i propositionen är Vetenskapsrådet som ökar med 2,6 mdr kronor vilket motsvarar drygt 30 % ökning, och Vinnova som 2028 kommer att ha ökat med nästan 1,4 mdr vilket motsvarar 40 % ökning.

Utredningen lämnades in innan propositionen skrevs så det fanns en tydlig förväntan på att regeringen skulle visa i propositionen om de hade för avsikt att genomföra förslaget. Svaret var tydligt att man från regeringen inte hade för avsikt att genomföra den stora förändringen under kommande fyraårsperiod. Det motiveras med att det skulle störa den stora satsning som nu rullas ut. Däremot ger regeringen några uppdrag i linje med Fofins-utredningens förslag som kan tolkas som förberedelse för en förändring. Ett gemensamt ansökningssystem för finansiärerna ska utredas och tas fram, vidare ska Vetenskapsrådet göra en förändring i sin uppdelning av teknikområden, samt att man i propositionen skriver att det ska ske en översyn över myndigheter med forskningsmedel och annan huvudverksamhet. Det är alltså oklart om och när en större förändring av organiseringen sker, men det kommer inte att ske i närtid.

Den nya FoI-propositionen innebär ett delvis förändrat landskap för finansiering av utvecklingsinitiativ i samhällsbyggnadssektorn, där vi som aktörer behöver tänka i bredare perspektiv. Men det finns mycket pengar i systemet och stora möjligheter att driva omställningsarbetet, inte minst inom klimat, cirkularitet och digitalisering, kanske med nya samarbeten över sektorsgränser.

Text:

Olle Samuelson

Forsknings- och innovationsstrateg på IQ Samhällsbyggnad