top of page

SENIORERNA

Vad gör sektionen seniorerna?

Seniorsektionen är en aktiv sektion med 8–9 möten per år. På sändlistan finns 60 namn varav ca 25 deltar aktivt i våra möten. Sektionen står på två ben, det professionella och det sociala. Vi samlas ca 09.30 med fika innan mötet börjar vid 10-tiden. Efter föredraget eller besöket äter vi en gemensam lunch där intryck och synpunkter diskuteras. På dagordningen är det kommande programmet en ständigt återkommande punkt. Vi bevakar aktuella samhällsbyggnadsfrågor som också ger en grund för våra aktiviteter.

​

Sektionens medlemmar har kunskaper från och erfarenheter av en stor del av samhällsbyggandet.  Tillsammans har vi ett brett kontaktnät som bidrar till att vi har en intressant och spännande verksamhet. Vi följer och deltar i debatten om infrastrukturens roll i samhällsbyggandet. Sektionen vill verka för en hög nivå hos aktörerna inom samhällsbyggandet.

​

Föredragshållare inbjuds till våra möten, som kan resultera i att en arbetsgrupp bildas för att t.ex. ordna seminarier där intressanta frågor förs ut till en större krets. För närvarade är Ägarlägenheter en sådan fråga. 

​

Våra besök och föredrag har lockat nya medlemmar.
 
Vi kan också delta i förberedelserna för Samhällsbyggnadsdagarna med att bl.a. ta fram anslutande studiebesök samt ämnen och föreläsare till seminarieprogrammet. 

​

Vår ordförande deltar regelbundet med artiklar i föreningens tidning Samhällsbyggaren.
 
Sektionen är främst till för dig som lämnat yrkeslivet men vill behålla kontakten med professionen i trevliga former.

​

Vill du veta mer om seniorsektionen?

Kontakta då Bo Göran eller Anders nedan:

Bo Göran Hellers, ordförande: bgheller@gmail.com
Anders Åberg, sekreterare: anders.aberg4@gmail.com

Planering för hösten 2025

Alla möten är på onsdagar klockan 10:00 i Samhällsbyggarnas kansli, Glasbruksgatan 36. 

17 september: AI i byggsektorn

Vi inleder hösten med en aktuell fråga – AI i byggsektorn. Debatten om AI är omfattande och delvis kritisk mot IT tekniken som tänker snabbare än människor. 

​

Följande ämnen står på dagordningen:

  • IT och AI inom byggsektorn Håkan Blom och CE Brohn

  • Roger Jongeling från konsultföretaget Plan B visar IT-tillämpningarna inom Gästrike Vatten där digitala arbetssättet använts en lång tid. 

  • Dagsläget inom byggrelaterad AI redovisas av Olle Samuelsson, IQ Samhällsbyggnad

15 oktober: Ägarlägenheter

Hur går det för Ägarlägenheter? Det är byggts inte så mycket lägenheter f.n. Se regionens redovisning nedan:

Boende i ägarlägenheter klagar på att vissa ägare hyr ut sina lägenheter vilket ger störningar för de som bor permanent. Det finns också en diskussion om att ombilda bostadsrätts föreningar till ägarlägenheter. 

12 november: Varbergtunneln – ett järnvägsprojekt genom och under staden

Tidigare Stadsbyggnadschefen i Varberg, Göran Johansson, kommer till Seniorsektionen för att berätta om Varbergstunneln. Han redovisar spelet kring hur ett stort och komplicerat infrastrukturprojekt växer fram från idé till utförande, och vilka tekniska utmaningar och lösningar man ställts inför.


En cirka tre kilometer lång dubbelspårig järnvägstunnel byggs under centrala Varberg, som ersättning för Västkustbanans enkelspår som idag genomkorsar staden. Frågan om dubbelspår genom Varberg började utredas 1986. Bygget av tunneln inleddes i december 2019 och planerades vara färdigt 2024.

10 december: Bostadsmarknad för alla
– Hans Linds senaste bok

Hans Lind är en forskare. Vad är forskarens främsta uppgift? Det första är att bidra till debatten genom att förtydliga vissa begrepp. Det blir ingen konstruktiv debatt om begrepp som bostadsbrist, social housing, underhållsskuld och prisbubblor inte förklaras ordentligt. Beror oenigheten på att vi använder begreppen på olika sätt eller är vi riktigt oeniga i sak?

​

En andra uppgift är att förmedla kunskaper från olika teorier och vetenskapliga forskningsrön om vilka samband som finns – eller inte finns. Forskare kan bidra till förståelsen genom att sätta in en fråga, eller ett resultat, i ett bredare sammanhang, peka på bakomliggande omständigheter och på alternativa förklaringar.

 

Sist men inte minst bör en forskare vara extra noga med att redovisa hur man kommit fram till slutsatser och rekommendationer till lösningar. Ett förslag bygger ju inte bara på en bedömning av ett empiriskt samband utan också på vilka mål som anses viktiga, hur flera mål ska vägas mot varandra – och hur man kan se på olika risker. 

bottom of page