Välmående och säkra arbetsplatser

– bestående förändring med OBM och SAFE-modellen

SAFE står för Studera, Analysera, Förändra och Effektgranska. Modellen bygger på OBM-principer men är utvecklad för att vara enkel att tillämpa i svenska verksamheter, oavsett bransch.

Organisationer har länge arbetat med förändring – nya mål, strategier och system. Men ett område förbises ofta: beteendet hos människorna som ska göra förändringen möjlig. Just där kommer OBM in i bilden. Genom en tydlig metod för att förstå, påverka och följa upp beteenden hjälper OBM verksamheter att nå sina mål. För att göra denna vetenskap tillämpbar i organisationer har Behaviour Design Group utvecklat SAFE-modellen – en konkret fyrstegsprocess för att lyckas med förändring på riktigt.

Text: Erik Matton, grundare och vd Behaviour Design Group

OBM – vetenskapen bakom mänskligt agerande på arbetsplatser

Organisational Behavior Management (OBM) är ett tillämpat forskningsfält med rötter i beteendepsykologi. Kärnan är enkel: våra handlingar styrs av de signaler vi får – och de konsekvenser vi möter. Genom att förstå dessa samband kan vi påverka beteenden i riktning mot bättre resultat. OBM används världen över inom industri, vård, tech, logistik och offentlig sektor, men har hittills haft begränsad spridning i Sverige.

Med OBM riktas fokus inte bara mot vad som ska göras – utan hur det ska bli gjort. Det handlar om att tydliggöra önskade beteenden, analysera varför de sker eller inte sker, skapa rätt förutsättningar och mäta effekterna. Det är detta som SAFE-modellen konkretiserar.

SAFE – svensk modell för systematisk beteendeförändring

SAFE står för Studera, Analysera, Förändra och Effektgranska. Modellen bygger på OBM-principer men är utvecklad för att vara enkel att tillämpa i svenska verksamheter, oavsett bransch. Den fungerar både i projektform och som arbetssätt i linjen.

1. Studera: Första steget handlar om att identifiera vilka beteenden som är avgörande för att nå ett mål. I ett exempel handlade det om att minska fel och brister i bygglovsprocesser. Genom att kartlägga nyckelbeteenden hos olika aktörer kunde kvaliteten i kontrollplanerna förbättras.

2. Analysera: Nästa steg är att förstå varför vissa beteenden sker – och andra inte. I ett industrisammanhang handlade det om säkerhetsrutiner som ofta hoppades över trots att alla visste vad som gällde. Genom analys framkom att tidspress, brist på återkoppling och otydliga roller låg bakom. Sådana insikter gör det möjligt att rikta insatser där de gör störst skillnad.

3. Förändra: I förändringsfasen testas lösningar för att aktivera och förstärka önskade beteenden – och försvaga oönskade. Det kan handla om att införa checklistrutiner, träna chefer i beteendebaserat ledarskap eller skapa nya sätt att följa upp.

4. Effektgranska: Slutligen mäts om insatserna ger önskad effekt. Ibland räcker det med att följa beteendefrekvens – i andra fall används även verksamhetsresultat som säkerhetsstatistik, kundnöjdhet eller kvalitet i leverans. Just denna koppling mellan beteende och resultat är central i OBM.

Tillämpning i vardagen – från kontor till byggarbetsplatser

SAFE-modellen har visat sig fungera i allt från kontorsmiljöer, sjukhus och industrigolv till tekniskt komplexa byggprojekt. I ledarskapsprogram har modellen använts för att skapa en gemensam förståelse för vad ett aktivt ledarskap faktiskt innebär – och hur det kan observeras, tränas och följas upp.

I säkerhetskritiska miljöer har modellen varit särskilt effektiv. Genom beteendebaserad säkerhet (BBS) har SAFE gjort det möjligt att gå från dokumenterade rutiner till dagligt agerande. I arbetet med beteendebaserad säkerhet hjälper SAFE-modellen till att översätta teorin till praktiska steg som gör skillnad. Varje steg i modellen är utformat för att skapa långsiktiga säkra beteenden som driver en stark säkerhetskultur. Resultatet är en arbetsplats med minimerade olyckor och risker, där säkerheten är en naturlig del av det dagliga arbetet.

Genom tillämning av SAFE-modellen har företag lyckats öka säkra beteenden med 200 procent och minska antal olyckor och tillbud med upp till 90%.

SAFE-modellen har visat sig fungera i allt från kontorsmiljöer, sjukhus och industrigolv till tekniskt komplexa byggprojekt.

Tillämpning av SAFE i en olycksdrabbad byggbransch

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade sektorerna i arbetslivet – trots tydliga regler, säkerhetsrutiner och återkommande utbildningsinsatser. Olyckor sker inte oftast inte på grund av brist på information, utan för att de säkra valen i stunden upplevs som mindre effektiva, mer tidskrävande eller svårare att genomföra. Det är sällan viljan som saknas – utan förutsättningarna, och tillräckliga förstärkare.

När medarbetare avviker från instruktioner eller tar genvägar handlar det ofta om en logisk anpassning till arbetets struktur, kultur eller ledarskap. Om produktionsmått, kommunikation eller normer i praktiken premierar tempo framför säkerhet är det just de riskfyllda beteendena som får mest förstärkning. För att åstadkomma verklig förändring behöver man därför rikta blicken mot systemet – inte individen. Det är i detta sammanhang som SAFE-modellen blir särskilt relevant. Genom att identifiera vilka beteenden som faktiskt uppmuntras i vardagen – och vilka som inte gör det – går det att systematiskt bygga en säkerhetskultur som håller över tid. SAFE översätter forskning om beteende till praktiska, tillämpbara arbetssätt, och ger byggorganisationer ett ramverk för att översätta ambition till praktisk förändring.

Från lagkrav till konkret handling i byggprocessen

I offentlig sektor har modellen använts för att förbättra samarbetet mellan yrkesgrupper med olika regelverk och ansvarsområden.

Ett område där SAFE-modellen visat sig effektiv är exempelvis i arbetet med att öka följsamheten till lagstadgade processer inom byggsektorn. I ett större utvecklingsarbete i olika kommuner har modellen använts för att tydliggöra, förstärka och följa upp de beteenden som är avgörande för att Plan- och bygglagen (PBL) ska efterlevas i praktiken. Det handlade bland annat om att förbättra samspelet mellan byggnadsinspektörer, byggherrar och kontrollansvariga – med målet att höja kvaliteten i kontrollplaner och minska vanliga fel i byggprojekt.

Utgångspunkten var att identifiera vilka beteenden hos inspektörer som i sin tur aktiverar och förstärker önskade beteenden hos byggherrar. Genom gemensamma analyser och workshops kartlades hinder, konsekvenser och förutsättningar – och en praktisk handlingsplan togs fram för att skapa de strukturer som krävdes för beteendeförändring.

Arbetet vilade på centrala principer i OBM: att beteenden uppstår i ett sammanhang, att konsekvenser styr agerande, och att bestående förändring kräver nya sätt att förstärka det som fungerar. Genom mätning och kontinuerlig återkoppling kunde nyckelbeteenden följas upp, och förändringen drivas stegvis men stabilt.

Redan efter några veckor uppmättes en tydlig förbättring med 30% ökad följsamhet till plan och bygglagen i 3 de kommuner arbetet genomfördes. Detta bidrar till en ökad kvalitet i fastställda kontrollplaner och I förlängningen minskade kostnader orsakat av fel, brister och skador i kommunens byggprojekt.

Erik Matton, grundare och vd Behaviour Design Group. Foto: Samuel Uneus

Ett gemensamt språk för förändring

Det som ofta saknas i förändringsarbete är ett gemensamt språk. Med OBM och SAFE blir det möjligt att tala konkret om vad som ska göras, varför det är svårt – och hur vi vet att det går åt rätt håll. I stället för att fastna i tyckanden eller åsikter om ”engagemang” eller ”motstånd” kan vi prata om observerbara beteenden, och hur vi stärker dem.

Det är där SAFE gör skillnad. Genom att vara enkel, konkret och evidensbaserad fungerar modellen som en bro mellan strategi och vardag – mellan vad vi vill uppnå, och hur det faktiskt blir gjort.

Om Behaviour Design Group

Behaviour Design Group grundades 2017 och består av Nordens främsta experter inom OBM & BBS. Teamet består av organisationspsykologer och beteendevetare som hjälper kunder att identifiera och förstärka positiva beteenden som bidrar till mer välmående och säkra arbetsplatser.