Från miljöproblem till råvaruresurs: Potentialen i sekundär gruvåtervinning
- ellennorman
- 19 aug.
- 3 min läsning
Vad gör vi med de rester som blir kvar när gruvdriften tystnat och bolagen lämnat platsen? I takt med att jakten på kritiska metaller intensifieras ställs frågan i ett nytt ljus. Structorstiftelsen har sedan 2021 arbetat med att undersöka potentialen i så kallad sekundär gruvåtervinning – en insats som kan bli central för Sveriges hållbara omställning.
Sekundär gruvåtervinning innebär att man återvinner värdefulla metaller och mineraler från gamla gruvor och avfallshögar – resurser som med dagens teknik och efterfrågebild har fått en helt ny relevans. Arbetet initierades av Structorstiftelsen, som tillsammans med professor Bert Allard, en av landets ledande experter inom miljökemi, har tagit ett första kunskapskliv i form av en omfattande litteraturstudie.
– När vi började var intresset svalt. Nu formligen exploderar det av rapporter och artiklar på temat, säger Peter Carlsson, styrelseledamot Structorstiftelsen samt vd/miljökonsult Structor Miljöteknik AB.
Bakom uppsvinget ligger ett förändrat omvärldsläge: geopolitisk oro, ökande råvarubehov och den gröna omställningens krav på sällsynta jordartsmetaller.
Miljöproblem med möjligheter
Många äldre gruvområden är idag förknippade med långvariga och kostsamma miljöskador. Men det är också just dessa områden som kan rymma framtidens resurser – inte bara för svensk industri utan för Europas försörjningsförmåga.
Ett exempel som lyfts i studien är Kvarntorpshögen utanför Kumla. Här finns tydliga miljöproblem kopplade till läckage av tungmetaller, men också dokumenterad förekomst av värdefulla grundämnen.
– Det vi ser är ett dubbelt värde: vi kan minska belastningen på mark och vatten, och samtidigt utvinna ämnen som annars skulle kräva nya gruvor, ofta i känsliga miljöer, säger Peter Carlsson.
En kunskapsbas – men hinder kvarstår
Rapporten sammanfattar forskningsläget i Sverige och internationellt, med fokus på möjliga tekniker, regelverk och tidigare försök. Slutsatsen är tydlig: potentialen är stor, men praktiska och juridiska hinder står i vägen.
Det handlar bland annat om otydliga ägandeförhållanden, brist på ekonomiska incitament och tillståndsprocesser som idag främst är utformade för primär gruvbrytning. Dessutom finns en allmän osäkerhet kring hur avfallsdeponier från tidigare gruvdrift ska klassificeras – är det en farlig plats som bör saneras, eller en tillgång som kan utvinnas? Eller går det att samordna dessa intressen.
Structorstiftelsens roll
Genom att samla och analysera kunskap på området vill Structorstiftelsen bidra till en mer faktabaserad och nyanserad diskussion. Nästa steg är att identifiera konkreta platser med hög potential – både ur ett resursperspektiv och med hänsyn till de miljövinster som kan uppnås.
– Vi har ett unikt läge i Sverige. Vi har både gammal gruvhistoria och hög teknisk kompetens. Men det krävs samarbete mellan akademi, näringsliv och myndigheter för att omvandla potential till verklighet, säger Bert Allard, professor emeritus, kemi/miljövetenskap.
I en tid då både klimatkrisen och det geopolitiska läget driver på behovet av strategiska metaller är frågan om sekundär gruvåtervinning inte längre marginell. Den är en del av lösningen – om vi är beredda att se avfallet som en tillgång och samtidigt ekonomiskt värdera den ekonomiska nyttan av att kunna sanera och minska miljöbelastningen från slagghögar.
Kvarntorpshögen – en tickande miljöbomb med stor potential till att bidra till en hållbarare samhällsutveckling.
Kvarntorpshögen innehåller flera viktiga ämnen som är hett eftertraktade i den gröna omställningen. Bland annat finns ämnet Vanadin och sällsynta jordartsmetaller i höga halter och i stora mängder. Med dagens priser och efterfrågan bedöms de ha ett värde långt över 10 miljarder kronor. Samtidigt har den historiska verksamheten orsakat och orsakar en stor skada på närmiljön med i princip helt sterila och ”döda” sjöar och omgivande mark med begränsad flora och fauna. Genom att påbörja bearbetning av Kvarntorpshögen som utgör restprodukter från den forna historiska verksamheten kan avfallet bli en viktig resurs och skapa en stor intäkt samtidigt som ett stort lokalt miljöproblem kan förbättras.
Utmana myndigheterna och få till en brytning och ställ krav på att intäkterna används för att dels säkerställa en säker produktionsprocess och att även efterbehandla tidigare gamla synder och samtidigt bidra till den gröna omställningen.
Text: Peter Carlsson
