Nr 1. Lantmäteriuppdrag i 18 länder, Ann-Katrin Myles L-67
Jag har haft kommunala anställningar i Örnsköldsvik, Göteborg och Uppsala, och statliga i Södertälje, Klippan och Gävle, som fastighetsbildare och som chef för fastighetsregisterverksamheter. I min berättelse fokuserar jag helt på de arbeten jag haft i andra länder än Sverige. Läs mer!
Nr 2. Ett lantmätarliv. Ralf Stenroth L-60
Jag blev ombedd att sammanfatta mitt livs historia och eftersom jag tänkt göra detta för barnbarnens skull, så sa jag: Ja. När jag funderat på saken några månader insåg jag att jag måste börja med att berätta lite om min bakgrund, det är nog den som till stor del format mig och mitt beteende. Läs mer!
Nr 3. Kvinnlig lantmätare i glesbygd, Eva Regin L-71
Jag hade vuxit upp i Kramfors och tagit studenten med bra betyg. Det fanns ingen studietradition i min familj och jag kände nog ingen som hade en akademisk examen men på något sätt var jag ändå inställd på att läsa vidare. Vad skulle det då bli? Arkitekt kanske? Läs mer!
Nr 4. KTH-L en bred utbildning för ledarskap, Bo Hansson L-64
Under realskoletiden trodde många i min närhet att jag skulle bli präst medan jag själv var övertygad om att jag skulle bli tandläkare. Sista terminen i gymnasiet gick alla till yrkesvägledaren men jag visste ju vad jag skulle bli så jag kände inget behov. Tyska var inte mitt favoritämne så jag passade ändå på att gå till yrkesvägledaren en tysktimme. Läs mer!
Nr 5. Lantmätare - ett yrkesliv i samhällets tjänst, Hans Sandler L-63
Lantmätare – annorlunda civilingenjör. Det var titeln på en broschyr som jag fick syn på i klassrummet året innan jag skulle ta studenten i Visby Högre Allmänna Läroverk. Den var utgiven av Sveriges Lantmätareförening och beskrev en utbildning som innehöll en blandning av teknik, juridik och ekonomi. Läs mer!
Nr 6. Lantmätaryrket i förändring: Östhammars lantmäteridistrikt 1978-84,
så här jobbade vi, Göran Eriksson L-62
Efter några år som lantmätare i Eskilstuna ”på jorddelningslagens tid” blev jag i början på 1970-talet till min stora glädje rekryterad av överlantmätare Thore Hygstedt till den så kallade FBL-gruppen på Lantmäteristyrelsen. Läs mer!
Nr 7. I statlig tjänst med många andra uppdrag, Lennart Linder -Aronson, L50
Kvällen den 24 augusti tog jag nattåget från Stockholm till Sollefteå för att där den 25 augusti börja tjänstgöra som lantmätare i Sollefteå södra lantmäteridistrikt. Jag blev väl mottagen av min chef distriktslantmätaren Bertil Lundblad och hans personal. Jag hyrde ett rum och efter ett par veckor köpte jag min första bil, en Volkswagen. Kostnad ny 6.300 kronor. Läs hela berättelsen!
Nr 8. Lantmäteriteknik i kommunerna, Lars Kvarnström L65
Mätningsteknik och kartor var det område som kändes mest lockande för mig när jag utbildade mig till lantmätare. Min första anställning blev vid Stockholms stadsmätningsavdelning. På den tiden i slutet av 1960-talet arbetade man fortfarande med konventionell teknik även om datorer och elektrooptisk längdmätning var på väg. Läs mer!
Nr 9. Varför lantmätare? - en yrkeskarriär från 1973 till 2013,
Lars Magnusson L 68
Vid den tiden arbetade min far som sambandsman mellan tullens och polisens verksamheter till sjöss. Han hade sitt kontor i samma byggnad som Överlantmätaren i dåvarande Göteborgs- och Bohus län. Det ledde till att jag den sommaren fick praktisera dels på lantmäteriet och dels på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Och ja, det här med markanvändning och fastigheter verkade intressant! Läs hela berättelsen!
Nr 10. När lantmätaren blev fastighetsekonom och ledande fastighetsvärderare, Stellan Lundström L70
Jag fick mitt första sommarjobb som pinnpojke 16 år gammal. Sommaren var fin, humlorna surrade och lantmätaren jag följde med räknade vinklar på räknesnurran Original Odhner som vevades med en hiskelig fart och plingade – det verkade vara ett skoj jobb. Jag bestämde mig för att bli lantmätare! Läs mer!
Nr 11. Ett innehållsrikt liv med lantmäteri, hembygdsforskning och idrott, Nils Rågstedt L-50
Mina föräldrar har jag mycket att tacka för deras generositet och uppmuntran till högre studier. Min far beundrade jag mycket för hans matematikbegåvning, där han bakom plogen orkade med att fundera på matematiska frågor, bl a om siffror, primtal och kombinationer av dessa. Läs hela berättelsen!
Nr 12. En biografi över en udda lantmätargärning,
Per-Gunnar Andersson L-68
Vad avsåg vägförrättningar var jag så inkörd i dessa att man än i dag kan väcka mig mitt i natten varefter jag direkt skulle kunna hålla ”vägsammanträde med sakägarna” efter att först ha besiktigat aktuell väg.
Nr 13. TORSTEN MINNS från departement och en del annat,
Torsten Sandberg L-61
Telefonen ringer. Lantmäteristyrelsen föreslår att jag skall flytta på mig. Till en grupp vid huvudkontoret som skulle förbereda och introducera (föreskrifter, anvisningar, kurser och konferenser) den nya fastighetsbildningslagen m. fl. lagar som kom senare. Läs mer!
Nr 14. Lantmätare i kunglig tjänst, Christer Lignell L-63
Rent geografiskt har jag i studier, arbete och boende hållit mig inom en liten yta i Stockholm. Min första anställning var som assistent på institutionen för fastighetsteknik och i min anställning vid hovet var uppgiften att förvalta markområdet Kungl. Djurgården, som bl.a. lantmäteribyggnaden är belägen på. Dessutom bor jag på Djurgården. Läs hela berättelsen!
Nr 15 Var det bättre förr? Barbro Julstad L67
Att som ung kvinnlig lantmätare – en bland de tidigare – komma ut i det offentliga arbetslivet i början av 1970-talet skiljer sig på många sätt från dagens arbetsliv. Det här är några av mina upplevelser. Läs mer!
Nr 16 Min lantmätarbana, Georg Palmgren, L 1955
I början använde jag min Vespa, som jag skaffat under sista året på Teknis. Stativ och annat packade där fram, teodoliten hängande under sadeln och stakkäpparna på sidan. Ibland gjordes forskningsresor till länskontoret i Göteborg med stopp i Kungälv för att köpa kexbräck. Läs hela berättelsen!
Nr 17 Mitt yrkesliv, Anders Åberg L-68
1978 jobbade jag för FN Habitat i Tanzania som lärare för Samhällsplanerare. Det var ett tufft jobb att föreläsa på engelska. Men jag fick se mer av Tanzania än vad jag sett av Sverige. Läs hela berättelsen!
Nr 18 Stadsutveckling i Malmö blev höjdpunkten i mitt yrkesliv,
Börje Klingberg L-69
Vid mitt första arbete som förrättningslantmätare insåg jag vikten av att ha sammanträdet på den berörda platsen. Lyssna på förslag och yrkande. Lägga fram förslag och helst fatta beslut på plats och motivera besluten så att man förstod att jag hade lyssnat och beaktat det som hade framförts. Läs hela berättelsen!
Nr 19 Från arronderingstal till fastighetsindex,
Christina Gustafsson, L-72
Min första anställning är 1976 på KTH:s institution för fastighetsekonomi i ett forskningsprojekt med Erik Persson, Stellan Lundström och Hans Lind om värdering av lantbruksfastigheter. Läs mer!
Nr 20 Vägen till att bli professor i fastighetsekonomi
Hans Lind, L69
För en person som inte hade några klara planer för framtiden gav lantmäteriutbildningen en bred utbildning. En utbildning som också innebar att man inte behövde bestämma sig för vad man egentligen ville syssla med. Läs hela berättelsen!
Nr 21 En lantmätarbana – 50 år i Lantmäteriets tjänst
Rudi Olvenmyr L-64
Det var mitt intresse för kartor som ledde mig in på lantmätarbanan. Detta intresse väcktes på sommaren 1958. Jag var 13 år. Läs mer!
Nr 22 En lantmätare som bergmästare
Jan-Olof Hedström L-64
Aldrig förut hade en lantmätare utnämnts av regeringen till bergmästare, men 1997 hände det. Uppdraget hade förut regelmässigt anförtrotts åt bergsingenjörer. Läs mer!
Nr 23 Miljövårdsjobb efter KTHs lantmäteriutbildning
Dag Lewis-Jonsson, KTH 1968
Mitt första fasta jobb utanför KTH blev som miljöinspektör i Vimmerby kommun 1974. Här fick jag utlopp för mitt miljövårdsintresse... Läs hela berättelsen!
Nr 24 Lantmätare på Naturvårdsverket med fokus på områdesskydd
Bo Lundin L69
Skälet till att jag valde lantmäterisektionen var att jag hade fått ett starkt intresse för natur-och miljövårdsfrågor under gymnasietiden och L-sektionen hade på den tiden en linje (B) som var inriktad mot naturvårdsplanering. Läs mer!
Nr 25 Kartering – från jordens inre till rymden
Torbjörn Westin, L69
I början av januari 1974 anlände vi till Rankin Inlet uppe vid nordvästra delen av Hudsons Bay. Det är ett litet inuitsamhälle med 800 innevånare. Det ligger på tundran, mer än 100 mil från närmaste väg. Läs hela berättelsen!
Nr 26 Lantmätare – ett yrke med många möjligheter. Hoppjerka eller bara nyfiken
Svante Astermo, L60
Mitt första elddop fick jag när Karl Henrik ringde från Kalmar och meddelade mig att han hade kallat till en ägoutbytesförrättning i Gällivare tätort på måndag med fem inblandade fastigheter med åtta inte helt samspelta ägare. Läs hela berättelsen!
Nr 27 Bolagslantmätar´n, Lars Rubensson L70
Känslan av att ha valt rätt utbildning blev tydlig då vi läste marklära, en av de första kurserna vid KTH. Att få mer ingående kunskap om och sambanden mellan de krafter som skapat vår natur och resultaten av detta var fascinerande. Läs hela berättelsen!
Nr 28 Omarrondering blev min livsgärning, Mats Backman, jägmästarexamen 1963
Min jägmästarutbildning sammanhänger med att en morbror till mig föreslog i mina tidiga tonår att utbilda mig till jägmästare - ett råd som jag fullföljde. Läs mer!
Nr 29 Så kan det gå…. Mats Dahlberg L 66
Jag skulle ha blivit elektroingenjör. Det var klappat och klart efter studenten 1965 och jag var antagen på KTH. Det var bara lumpen som kom emellan. Läs mer!
Nr 30 Från lantmätarauskultant till senior advisor
Ulf Sandgren L67
Min avsikt med den här korta berättelsen är inte att spegla min yrkesverksamhet under drygt 40 år som lantmätare. Tanken är i stället att kort informera om en del yrkestitlar som använts för lantmätare. Läs mer!
Nr 31 Från självständig stolt statstjänsteman till politikerslav
Mats Larsson L67
Allt startade med ett råd från min far straxt före studentexamen 1966.
”Bli lantmätare! Dom verkar tjäna bra och kan vara verksamma nästa överallt” Läs mer!
Nr 32 Kommunalt lantmäteri i Skövde, Peter Nyström L68
Behovet av en reproavdelning minskade stadigt och den kunde avvecklas 1992 då vaktmästeriet tog över kvarvarande utrustning för plankopiering. Läs hela berättelsen!
Nr 33 Varför valde jag att bli lantmätare och hur blev det? Tommy Österberg, L-70
Jag fick sedan ett erbjudande om att bli projektledare för Jaakko Pöyry, ett finskt konsultbolag, i Vietnam. Vietnam är ett land som jag sedan Vietnamkrigets dagar haft en stark känsla för så det var lätt att acceptera erbjudandet. Läs hela berättelsen!
Nr 34 En katt bland hermelinerna, Carl Johan Hjälme
Jag hamnade av en slump i Lantmäteriet när jag 1964 efter drygt två år som notarie skulle avsluta min tjänstgöring vid Nedansiljans domsaga i Leksand. Läs mer!
Nr 35 Några svenska lantmäteriinsatser i Zambia, Torbjörn Östberg, L 1960
Redan tre år efter min examen åkte jag till Tanzania, där jag arbetade som volontär i fredskåren. Läs mer här!
Nr 36 Nyfiken över alla gränser - från KTH via världen till LTH, Klas Ernald Borges, L75
Ett sätt att beskriva lantmäteriområdet är att återvända till en kvinnlig jordbrukare i Moçambique som hade fått frågan om hon ville ha ett lagfartsdokument för sitt lilla jordbruk… Läs hela berättelsen!
Nr 37 Länslantmätaren som blev Informationslantmätare, Karl-Ingvar Ångström, L-59
Det är konstigt att jag inte tidigt bestämde mig för att bli lantmätare. Jag hade en ”plastfarfar” som hade varit skiftesgodeman i många år så jag var uppväxt med lantmäterifrågor. Läs mer!
Nr 38 Ett yrkesliv med geografisk information, Torsten Allvar L 69
Under uppväxten kom jag aldrig i kontakt med lantmäteri och inte heller begreppet fastighet. Jord- och skogsbruk kunde jag betrakta på passivt avstånd under sommarvistelser i Dalarna och Norrland. Läs hela berättelsen!
Nr 39 Varför Lantmäterilinjen och hur gick det, Lennart Fällström L-69
Sommarlovet mellan 2:a och 3:e ring i gymnasiet skulle jag få prova på ett ”riktigt” jobb. Tidigare somrar hade spenderats hemma på gården med höslåtter som den stora arbetsinsatsen. Mamma hade ordnat så att jag skulle få vara någon månad på Lantmäterikontoret i Kramfors. Läs hela berättelsen!
Nr 40 Lantmätare i konsumentkooperationens tjänst, Mårten Rönström L-68
Med ett förflutet i den statliga lantmäteriorganisationen och med ett väl avgränsat kunskapsområde var det som sagt med en viss oro som jag hösten 1983 klev in i denna synnerligen mångfacetterade organisation. Läs hela berättelsen!
Nr 41 Kartor skulle bli mitt liv – eller kanske inte riktigt, Per Sundberg L-64
Nästa viktiga val en skolyngling ställdes inför på den tiden uppkom vid mönstringen till värnplikten. Jag hade läst om att det fanns något som hette fältmätutbildning och att den var lämplig för blivande lantmätare, så det önskade jag mig. Läs hela berättelsen!
Nr 42 Den bortglömda kartan som hamnade i centrum. Minnen från utvecklingen av DRK
Olov Olsson L-68
När jag studerade på KTH i slutet av 60-talet hade vi någon enstaka föreläsning om fastighetsregistret men kartan som hörde till fastighetsregistret – registerkartan och dess historiska föregångare – nämndes nästan inte alls. Läs hela berättelsen!
Nr 43 Mitt liv som lantmätare, Per Gullberg L-67
Efter 15 år i regeringskansliet, där jag fått pröva på det mesta, började det kännas dags att växla över till något annat. Jag fick då en fråga om att hjälpa till med att utveckla ett register över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse hos Riksantikvarieämbetet. Läs hela berättelsen!
Nr 44 Att leva i nutid med ett ben i forntiden och blicken riktad mot framtiden
Per Anders Karlgren, L64
Under mina första år i förrättningsverksamheten fick Sverige en ny lagstiftning på fastighetsrättens område. Ny jordabalk och ny fastighetsbildningslag trädde i kraft 1972. Läs hela berättelsen!
Nr 45 Lantmätare - ett yrke för samverkan och utveckling
Jan Hallebro, L6
Efter några månader hos Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län blev jag kallad till en anställningsintervju i Arvid Nordquists pampiga hus vid Stureplan där jag erbjöds ett jobb i då nyligen bildade Centralnämnden för Fastighetsdata, en statlig kommitté hörande till Justitiedepartementet. Läs hela berättelsen!
Nr 46 Från Karlstad till Amsterdam, Stefan Gustafsson, L67
Min första arbetsuppgift i Lantmäteriet i början av 70-talet var att utreda samfälligheter som ett led i förberedelserna för fastighetsdatareformens införande i Värmland. Läs hela berättelsen!
Nr 47 Från 100-metersfotogrammetri via EUs jordbrukspolitik till Lappkodicillen
Birgitta Hansson L-64
Det är 12 år sedan jag gick i pension och nu kan jag med lite perspektiv överblicka hur mitt yrkesliv – och med det också det privata livet- utvecklade sig under de 40 år jag jobbade. Läs mer!
Nr 48 Stockholm- Skåne via Norrland, Ewa Swensson, L-69
Redan vid uppropet blev jag förvånad över att det var så få kvinnor. Det var t o m så illa att vi kvinnor kallades för minus nollor och skulle bara få särskilda uppdrag. Läs hela berättelsen!
