Seminarier- Referat och sammanfattningar

Om du inte haft möjlighet att hinna med seminarier- misströsta inte! På den här sidan hittar du sammanfattningar och referat från några av de seminarier (och annat) Samhällsbyggarna deltagit i.

 

 

Juni 2019

 

Så klarar Sveriges transporter klimatmålen- Seminarium hos IVA 12 juni

 

IMG_20190612_174126

 

IVA har kommit ut med delrapporten ”Så klarar transportsektorn klimatmålen”, som presenterades under ett seminarium den 12 juni. Arbetsgruppens ordförande Hans Folkesson och projektledare Kristina Haraldsson delgav seminariedeltagarna en sammanfattning av rapportens upptäckter och vad som kartlagts.

 

Läs mer här

__________________________________________________________________________ 

 

eksta 

 

 

Eksta Bostad och VD Christer Kilersjö med sin energicontroller Niclas Christensson öppnade dörren till sin intressanta utvecklingsresa under eftermiddagen den 22 maj 2019. Vi var ett litet antal Samhällsbyggare som hörsammat erbjudandet tillsammans med några personer från elnätsägaren Ellevio. Vi fick både en generell presentation, se bilaga, av företaget och dess ambitioner att begränsa klimatpåverkan men också besök i verkligheten. Tack Christer och Niclas för er generositet!

 

Utvecklingsresan som det kommunala Eksta Bostad gjort och fortsätter att göra i syfte att ta tillvara solen, utnyttja pellets och reducera energianvändningen generellt i sina 3000 lägenheter och 112 lokaler har pågått sedan länge. Lokalerna är bostadskomplement som förskolor och annan offentlig verksamhet. Kungsbacka är ett expansivt område och Eksta Bostad bygger idag ca 100 nya hyreslägenheter årligen på egen mark. Alla med låg energianvändning och med tillvaratagande av den senaste tekniken.

 

Utvecklingen har skett i samarbete med universitet och högskolor som Chalmers och KTH. Finansieringsstöd från Energimyndigheten är förstås betydelsefullt. Eksta har också goda erfarenheter av samverkan med konsulter samtidigt som den egna kunniga personalen kan utveckla sin kompetens.

 

Eksta driver idag 20 stycken mindre biobränsleeldade anläggningar, pellets, som förser fastigheterna med fjärrvärme. Framöver kan det också bli aktuellt att titta lågtemperatur fjärrvärme.

 

Företaget tar tillvara solen dels genom 4300 m2 solceller, 700 MWh/år, och dels genom 7300 m2 solfångare, 1300 MWh/år. Även om solfångare innebär en del underhåll vilket inte solcellerna kräver alls så passar solfångaren bra in i energisystemet för fastigheterna. Ackumuleringen av det solvärmda vattnet är mycket enkel när utrymme finns och har etablerade tekniska lösningar som gör att den volatila solen kan göra mycket nytta och speciellt i hus med låg energianvändning, passivhus.

 

Individuell mätning av el, varmvatten och kallvatten i alla lägenheter innebär betydande besparingar jämfört med kollektiv mätning av vattenförbrukning. Erfarenhetsmässigt sparar man  20% på individuell mätning och debitering jämfört med kollektiv mätning säger Eksta. Passivhusen har FTX-ventilationen men köksfläkten ingår inte då matoset sprider sig annars. Solfångare förvärmer varmvatten och alla lägenhets tvättmaskiner och diskmaskiner matas med varmvatten.

 

Solelen som i princip är underhållsfri omgärdas av ett krångligt regelverk så fort elen inte förbrukas internt inom fastigheten. Idag tas 70% av solelen om hand internt i fastighetsnätet. Batteritekniken är inte ekonomisk ännu och men krävs för att kunna ta tillvara ett mindre bostadsområdes maximala potential. Inom ett mindre bostadsområde kan vissa byggnader, bra solläge, vara producenter och andra konsumenter, mikronät, vilket elnätsregleringen inte tillåter.

 

Jordfelsbrytare i anläggningar med solceller och där laddning av elfordon förekommer ska vara av typ B då jordfelsbrytare av typ A visat sig kunna sättas ur funktion. Se Elsäkerhetsverkets generella rekommendationer, https://www.elsakerhetsverket.se/globalassets/publikationer/broschyrer/broschyr_jordfelsbrytare-2013.pdf.

 

Vi besökte avslutningsvis flaggskeppsprojektet Humlevägens 4 bostadshus samt teknikhus, med totalt 16 lgh, passivhus och 40 kWh/m2, med solel, likströmsdistribution och den senaste batteritekniken. Växelriktare med lastbalanseringspotential ökar kapaciteten i elnätet och reducerar förluster men mikronät behövs för att få ut den maximala andelen egenproducerad el. Vill du veta mer så läs gärna rapporten som lämnats till Energimyndigheten, http://bebostad.se/projekt/teknikutvecklingsprojekt/utveckling-av-helhetsloesning-foer-solel-i-bebyggelsen/.

 

Samhällsbyggarnas sektion för Hållbar Utveckling/Miljö

 

Olle Hansson

__________________________________________________________________________ 

Januari 2019

 

ekosystembild 

 

Dokumentation från frukostseminariet Ekosystemtjänster i praktiken – några exempel och hur enkelt är det egentligen?

 

”Ekosystemtjänster” är numera ett välkänt begrepp, men vet vi vad det innebär i praktiken? Hur påverkas stadsutvecklingen och det konkreta byggprojektet när ekosystemtjänsterna vägs in i bilden? Den frågan ville Samhällsbyggarnas Sektion för Hållbar Utveckling reda ut i ett frukostseminarium den 23 januari. 

 

Tre talare hade bjudits in för att bidra med sina perspektiv. Först ut var Christina Wikberger som tillhör pionjärerna på området, bl.a. som projektledare för forskningsprojektet c/o City. Christina beskrev ekosystemtjänsterna som ”de gratis nyttor som naturen ger oss”. Det kan t ex handla om markens förmåga att fördröja och rena dagvatten eller växternas förmåga att binda partiklar och dämpa buller. Bakgrunden till att ekosystemtjänster kommit in som en del i samhällsplaneringen är urbaniseringen, klimatförändringarna och förlusten av ekologiska funktioner.  Vi får större andel hårdgjorda ytor, samtidigt som staden måste kunna hantera både större regn och perioder med värmeböljor och svår torka.

 

C/o City

C/o City var ett forskningsprojekt som drevs av Stockholms stad i samarbete med 13 aktörer inom samhällsbyggnadssektorn och med stöd från Vinnova. Projektet är nu avslutat men lever vidare i form av en förening där verksamheten ska fortsätta.  

Projektet resulterade i 

-      En vägledning

-      En exempelsamling

-      Utveckling av modell för grönytefaktor (efter förebilder i Berlin och Malmö)

-      Manualer, bl.a. en grafisk manual för ekosystemtjänster med figurer som nu är allmänt sprida när det gäller att kommunicera om ekosystemtjänster

-      Samarbete med SGBC som nu infört ekosystemtjänster i certifieringssystemet City Lab

-      Metoder för modelleringar och beräkningar av nyttor

-      Ett antal rapporter från de olika aktörerna om bland annat testbäddar för gröna tak och gröna väggar, annorlunda drift, bullerdämpning med hjälp av ekosystemtjänster, pollinationskarteringsverktyg, GIS-kartering av Urban Heat i staden, ekonomisk värdering av ekosystemtjänster m.m.

-      Ett flertal seminarier och konferenser som har spridit kunskapen om ekosystemtjänster

https://www.cocity.se/

 

Exemplet Norra Djurgårdsstaden

Stockholms stads stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden har arbetat med ekosystemtjänster under stadsbyggnadsstrategin ”Låt naturen göra jobbet”. Projektet har bl.a. använt sig av grönytefaktorer – ett poängsystem som kan användas för kravställning och som även har medfört att fler fått upp ögonen för mångfunktionalitet. Det går nämligen att få poäng flera gånger för samma objekt som, om det är effektivt, tillför många ekosystemtjänster på en och samma yta. Till exempel en ängsklädd bullervall kan ge poäng för både förbättrad ljudmiljö, minskad översvämningsrisk, lägre extremtemperaturer och ökad biologisk mångfald. 

 

Exemplet Hemmesta sjöäng

Christina arbetar sedan en tid i Värmdö kommun, där man har arbetat med mångfunktionella ytor i projektet Hemmesta sjöäng. Projektet påbörjades 2012 med huvudsyfte att lösa ett översvämningsproblem. Istället för att satsa några miljoner kronor på att enbart höja upp den översvämningsdrabbade gång- och cykelvägen lade kommunen 4 miljoner kronor på en helhetslösning där våtmarken restaurerades så att risken för framtida översvämningar kan minimeras samtidigt som förhållandena för fågel och fisk förbättras. Hemmesta sjöäng har blivit ett välbesökt utflyktsmål för både förskolebarn och naturentusiaster. De sammantagna vinsterna kan räknas ihop till 20 miljoner kr per år i form av ”gratis nyttor”.

 

Riksbyggens hållbarhetsarbete

Riksbyggen arbetar med att bygga nytt, bygga om och förvalta byggnader, främst bostäder. Hur kopplar då detta uppdrag till ekosystemtjänster? Den frågan fick Karolina Brick svara på. 

 

Karolina som är miljöchef på Riksbyggen redogjorde för Riksbyggens modell för hållbarhetsstyrning i byggprojekt. Modellen innebär att hållbarhetsfrågorna alltid ska vägas in som en naturlig del i projektet i varje skede. Hållbarhetsverktyget som används utgår från Miljöbyggnad som används i varje projekt (Sweden Green Building Councils verktyg) men är kompletterat med fler hållbarhetsaspekter. Det innehåller bl.a. en modell för att utvärdera ekosystemtjänster vid nybyggnad där 15 olika ekosystemtjänster inventeras. 

 

Analysen görs av projektledaren tillsammans med en hållbarhetsspecialist. Först samlas indata för det planerade projektet och sedan utvärderas frågor som:

  • Vad kan vi förlora?
  • Vad kan vi bevara, kompensera, förstärka?
  • Vad kan vi lägga till?

Ekopoängen före projektet och efter projektet jämförs. Sedan tas lämpliga åtgärder fram för att poängen ”efter” ska bli större än poängen ”före”. Om det inte är möjligt att uppnå detta så avstår Riksbyggen hellre från att genomföra projektet.

 

Karolina konstaterade att ekosystemtjänster numera ingår som en naturlig del i beslutsunderlagen. Beställarkompetensen har höjts och det går att få en bättre dialog med kommuner, och även med medarbetare inom projektet. 

 

Överlämning är den svaga punkten

Ett problem kan vara överlämningen till brukarskedet. Eftersom Riksbyggen bygger mycket bostadsrätter övergår ägandet till en bostadsrättsförening som kanske inte har något intresse av att bevara viktiga ekologiska delar som Riksbyggen har byggt in. Därför är information och dialog viktig även här. Riksbyggen har börjat ta fram projektspecifika ”prospekt” som presenterar ekosystemtjänsterna i projektet för de boende. Ett annat sätt att bibehålla engagemanget när projektet är överlämnat till de boende är att sprida goda exempel där bostadsrättsföreningarna kan få tips och lära av varandra. Riksbyggen genomför även en årlig tävling ”Årets hållbarhetsförening”.

 

Nacka bygger stad

Helena Jeppsson, strategisk landskapsarkitekt i Nacka kommun, lyfte fram problemet med att överföra teori till praktik. Varför går det inte fortare att få ihop stadsbyggnadsfrågorna med de gröna frågorna och dagvattenfrågorna? Helena menade att hon i sin roll som landskapsarkitekt har jobbat med ekosystemtjänster hela sitt yrkesliv, men utan att kalla det så. Vad är det som gör att det ändå inte riktigt vill lyfta?

 

Nacka kommun har stora planer för hur invånarantalet ska öka i samband med att T-banan byggas ut. Kommunen var också tidig med att inventera och synliggöra ekosystemtjänster, men då i form av ett separat utvecklingsprojekt i början av 2010-talet. 2016 tog man fram en grönytefaktor för projektet Nacka stad. Men sedan tappade man bollen. Varför? Helena pekade bland annat på omorganiseringar inom kommunen och att en del nyckelpersoner har slutat med kompetenstapp som följd. Den politiska ambitionen har kvarstått, men arbetet har tidvis stått stilla. 

 

Kommunen tog upp bollen igen 2018. Ny kompetens anställdes och ansvaret tydliggjordes inom den gröna organisationen. Nu jobbar de vidare, dels med grönytefaktorer på kvartersmark (GYF Kvarter) dels grönytefaktorer på allmän platsmark (kartläggning, ta fram planeringsunderlag). En CAD-manual ska tas fram till GYF:en.

 

Några viktiga erfarenheter

  • Kunskap bärs av individer. Det därför är viktigt att det finns flera bärare. 
  • Kommunikationen spelar en viktig roll - att sprida idéer och lära av varandra. 
  • Rutiner behövs - ”GYF-Kvarter” fortsatte trots att ingen fanns kvar som bar det, tack vare att det hade blivit en rutin.

 

Framgångsfaktorer:

  • Organisation
  • Ansvar
  • Kunskapsbärare
  • Samverkan och nätverk (stöd och inspiration för eldsjälar)
  • Kommunikation
  • Rutiner
  • Politisk vilja
  • Forskningsmedel och bidrag behövs för att få skjuts och komma igång.

 

 

Frågor och diskussion

Avslutningsvis fick publiken möjlighet att ställa frågor till föreläsarna under ledning av moderatorn Agneta Persson, Anthesis och Samhällsbyggarnas Sektion för hållbar utveckling.  

 

  • Första frågan gällde ordet grönytefaktor (GYF). Går det att hitta ett en bättre term? Det handlar ju inte enbart om gröna ytor.

Svar: Begreppet är överfört från Berlin och Malmö som införde grönytefaktorer i samband med bomässan Bo01. Men det kan säkert finnas bättre begrepp.

 

  • Hur kan man arbeta med befintlig bebyggelse? 

Helena Jeppsson berättade att Nacka tittar på bland annat upprustning av skolgårdar och hur man kan använda GYF eller lekvärdesfaktor som verktyg där.

Karolina Brick påpekade att ett problem är kompetensen: Riksbyggen satsar på utbildning av de boende. 

 

Agneta Persson lyfte problemet med ”Split incentives” dvs delade incitament – de som får nytta av åtgärden är inte samma som den eller de som betalar. Därför är det viktigt att ha en fortsatt dialog bland alla områdets intressenter och även att skapa bättre affärsmodeller, precis som på avfallsområdet. Kanske kan vi lära av varandras affärsmodeller.

 

  • En deltagare från Näringsdepartementet påpekade att det finns gränser för vad man kan styra i PBL. Vilka legala hinder ser ni?

Helenas erfarenhet var att man brukar få ”ta rygg” på dagvattenfrågorna – där finns det krav. Men det gör att frågan riskerar att få en snedförskjutning mot dagvatten. Det är svårare att ställa lagkrav på det gröna.

Johnny Kellner, Samhällsbyggarnas Sektion för hållbar utveckling, ansåg att det ur ett näringslivsperspektiv är det bättre att frågan blir en konkurrensfaktor mellan företagen. Det går fortare och driver utvecklingen framåt. Lagstiftning leder bara till att alla gör lika, och ”finansen” har sista ordet. 

 

  • Hur bibehåller vi grönytefaktorn i driftskedet?

Svar: Ta med driftorganisationen från början om det går, d v s redan i planeringen. Ta fram skötselplaner som driftorganisationen är med på. Hitta mångfunktionella lösningar som inte kostar för mycket att sköta.

Värmdö kommun var bra på att skapa lokalt engagemang i utvecklingen av Hemmesta sjöäng– då är samma aktörer med sedan och fortsätter engagera sig, t ex ornitologerna och fritidsfiskarna.

 

  • Finns det nackdelar med att värdera allt i pengar?

Svar: Ja. Det kan vara svårt att sätta värde i pengar på det som ingen kan köpa och betala för. Det är samhället som tjänar på det. Samhällsekonomer och nationalekonomer behöver engagera sig i detta.

 

  • Hur blir vi av med osthyvlarna? Många verktyg används i ett tidigt skede, men hur säkrar man då att viktiga delar inte prutas bort i genomförandeskedet? 

Svar: Riksbyggen har en arbetsprocess med beslutspunkter. Om man då gör avsteg blir det i alla fall tydligt. Det är viktigt att få mångfunktionella och kostnadseffektiva åtgärder. Det måste inte kosta mycket.

I Norra Djurgårdsstaden följer kommunen upp genom hela byggprocessen hur det går med grönytefaktorn. Viktigt att ha en dialog om de avsteg som görs. Användandet av grönytefaktor ger ett annat utseende på gården, det kan vi se i Norra Djurgårdsstaden Egentligen kanske det kvittar om det blir 0,58 eller 0,62, men man har haft en process för att få till det, den spelar roll.

 

 

Några röster från seminariet:

”Vi behöver förändra synen på det gröna som något ”passivt fint” till en aktiv komponent i stadsutvecklingen.”

 

”Vi vill få bättre möjligheter att styra med hjälp av planbestämmelser. Det har t.ex. blivit möjligt att styra att man inte får hårdgöra mark. Sådana verktyg i detaljplanen är viktiga. Samverkan mellan fastighetsägare (kvartersmark)och kommunen (allmän platsmark) är också viktig.”

 

”Tyskland har ju satt krav på gröna tak. Det går att ställa krav! C/o City driver på. Gå in på webben och bli medlem i föreningen!”

 

”Det finns synergieffekter. Men det finns också många målkonflikter. Planteringar ovanpå underjordiska garage kräver t.ex. tjockare bjälklag, då blir det större CO2-utsläpp från byggprocessen, Därför behövs styrmedel som inte bara är inriktade på ettmål per styrmedel.”

 

Tack och på återseende

Samhällsbyggarnas Sektion för Hållbar Utveckling vill tacka föreläsarna och den rekordstora publiken.  Ett särskilt tack till Vasakronan som lånade ut sitt trevliga och inspirerande kontor samt bjöd på frukostfika. Vasakronan passade även på att visa upp utställningen Sergelstaden, om den aktuella omdaningen av Stockholms city. 

https://vasakronan.se/projekt/sergelstan/

 

Presentation Riksbyggen

 

Presentation Nacka Kommun

 

Presentation Värmdö Kommun

 

 

Karin Hermansson, Samhällsbyggarnas Sektion för Hållbar Utveckling

 

 

 

Augusti 2018

 

Referat av releasen av handboken "Låt unga ta plats i planeringen"!

 

40229424_277976632804312_1550477322635706368_n

 

Jagvillhabostad.nu höll i ett seminarium den 23 augusti för att presentera sin nya handbok ”Låt unga ta plats i planeringen”. Seminariet höll hos Tengbom arkitekter i Stockholm.

 

Läs mer här

 

__________________________________________________________________________ 

 

Juni 2018

 

Lansering av rapporten "Greenwash- En analys av svenska miljöskatters effektivitet"

 

Ska Ìrmavbild 2018-06-15 Kl . 13.10.26

 

Den 14 juni hölls ett seminarium inför en fullsatt publik på Näringslivets hus i Stockholm. Seminariet var en del i lanseringen av rapporten ” Greenwash- En analys av svenska miljöskatters effektivitet”, skriven av Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

 

Läs mer här

 

 

Tyskland vs. Sverige- Vad kan vi lära av varandra i klimatomställningen?

Svenskt Näringsliv bjöd in till ett internationellt seminarium på temat klimat för att ta upp bland annat hur klimatarbetet skiljer sig åt mellan Tyskland och Sverige och vad Sverige kan lära av Tyskland. Carsten Rolle, Chef för avdelningen för energi- och klimatpolitik på BDI (det tyska industriförbundet) deltog för att delge det tyska perspektivet. Från Svenskt håll deltog Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, samt Linda Flink, expert på energi och klimat på Svenskt Näringsliv. Moderator var Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö på Svenskt Näringsliv.

 

Läs mer här

__________________________________________________________________________

 

Maj 2018

 

Missade du seminariet "Samordning för bostadsbyggande" den 15 maj 2018? Här kan du se reprisen av det!

 

Den 15 maj 2018 hölls ett seminarium om Regeringens nya utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08)för att sprida information om uppdraget. Seminariet spelades in och går att se här

 

 

Ska ̈rmavbild 2018-05-21 Kl . 20.44.55

 

 

Partidebatt kring bostadspolitik och infrastruktur på KTH

Samhällsbyggnadssektionen på KTH i Stockholm arrangerade den 14 maj en valdebatt med fokus på bostadspolitik och infrastrukturfrågor. Deltagare från alla riksdagspartier deltog i en drygt två timmar lång debatt.

 

Läs mer här

 

 

Socialt hållbar bostadsförsörjning i Stockholm- Ny rapport presenterad. Läs sammanfattningen här! 

Ska Ìrmavbild 2018-05-13 Kl . 12.41.57

 

Den åttonde maj hölls ett frukostseminarium i Stockholms stadshus där det presenterades en ny rapport om socialt hållbar bostadsförsörjning i Stockholm från komissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) inledde med att presentera seminariet.

 

Läs mer här

__________________________________________________________________________

 

April 2018

 

Så ger digitalisering innovation och ökad lönsamhet. Frukostseminarium med Sveriges Byggindustrier 26 april 2018.

Ska ̈rmavbild 2018-05-03 Kl . 11.40.47

Paneldiskussion.

 

Sveriges byggindustrier har arrangerat ett antal forum för bostäder och infrastruktur. Denna aprilmorgon stod digitalisering på schemat med insatta och erfarna gäster. Seminariets exempel på företag som digitaliserat sitt arbete i praktiken var Ramirent och Ene Golv. Fokus låg mycket på de logstiska utmaningarna vid arbetet med Urban Escape i Stockholm.

 

Läs mer här

 

 

Sammanfattning av seminariet "Mer än 50 år av felaktig bostadspolitik- går den att ändra?" IVA 25 april 2018

Seminariet var ett samarrangemang mellan IVA och den projektgrupp som arbetat fram rapporten ”Framtidens goda stad”. Grundläggande frågeställningar för seminariet var: Vad är orsaken till att det inte fungerar? Vad gör vi utifrån den situation vi är i just nu? Vad ska vi göra med segregationen? En stor del av seminariet kom att handla om marknadshyror.

 

Läs mer här

 

 

Hållbarhetsforum- ett steg till samverkan mellan samhällets olika sektorer

Stockholms universitet har tagit initiativ till att återkommande arrangera hållbarhetsforum med olika teman framöver. Förhoppningen med dessa forum är att kunna koppla samman akademin med näringsliv och politik och att kunskap därmed ska kunna röra sig enklare mellan dessa fält.

 

Läs mer här

 

__________________________________________________________________________

 

Mars 2018

 

Vad gör egentligen en lantmätare? Det kan Initiativet svara på

INITIATIVET

 

Tisdagen den 27 mars var det dags för årets upplaga av Initiativet. Eventet vill råda bot på att det utbildas alldeles för få lantmätare i Sverige genom att låta yrkesverksamma och studenter mingla tillsammans under en kväll. Kvällen arrangerades i kårhuset Nymble på KTH i Stockholm. Inbjudna var studenter som är på väg att välja inriktning i sina studier. 

 

Läs mer här

 

 

Behöver Sverige en samhällsbyggnadsminister?

Den 8 mars bjöd IVA in till ett seminarium för att presentera sin nyligen utkomna rapport Planera för framtidens goda stad. Rubriken för seminariet var Behöver Sverige en samhällsbyggnadsminister? Denna fråga kom att ställas till alla deltagande talare.

 

Läs mer här

 

__________________________________________________________________________

 

Februari 2018

 

Sammanfattning av den första upplagan av Fastighetsrättens dag

Torsdagen den 8 februari arrangerades för första gången Fastighetsrättens dag. Dagens värdar var Vesterlins & Co samt Landahl advokatbyrå. Över hundra fastighetsrättsintresserade personer hade samlats i Sheratons lokaler i centrala Stockholm för att lyssna på femton talare fördelade på tio pass som skulle avhandla nyheter från allt som rör fastighetsrätt. Konferencier var Nalle Ahlgren.

 

Läs mer här

__________________________________________________________________________

 

December 2017

 

En förmiddag med Business Forum för FN:s hållbarhetsmål

Inför en fullsatt sal i Näringslivets hus i Stockholm framträdde flera personer ur svenskt näringsliv och även en minister denna gråmulna förmiddag några dagar före jul. Eventet arrangerades av ICC Sweden och Svenskt Näringsliv och moderator för dagen var Johan Kuylenstierna.

 

Läs mer här

 

 

Dokumentation från seminatiet "kan man köpa grön el och i så fall varför?"

Cirka 20 åhörare hade samlats den 7 december i ljusgården, Drottninggatan 33, Stockholm, för att diskutera denna kontroversiella fråga. Frukostseminariet arrangerades av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling med syfte att belysa olika uppfattningar. Många elbolag specificerar huruvida den el man levererar är producerad med vattenkraft eller vindkraft och många elkonsumenter köper förnybar el med argumentet att de vill göra en insats för miljön. Men hur fungerar elmarknaden i praktiken? Hur kan den förnybara elen överföras från kraftverket till vägguttaget? Gör du verkligen en insats för miljön när du köper ”grön el”?

 

Läs mer här

 

__________________________________________________________________________

 

November 2017

 

Betonggalan den 23 november 2017

Torsdag den 23 november gick betonggalan av stapeln. Kvällen började med ett varmt välkomnande utanför Waterfront där det stod en rad med glada ansikten klädda med rosa detaljer. Rosa var nämligen klädkoden denna afton och gick hand i hand med temat ”Betong Fashion Week”. Väl inne på Waterfront stod sponsorerna till kvällens event uppradade längs kanterna samt i mitten av rummet. Det bjöds på drinkbiljetter, trekantsmackor, chokladpraliner och en massa glada ansikten i företagsmontrarna.

 

Läs mer här

 

__________________________________________________________________________

 

Oktober 2017

 

Cirka 20 åhörare samlades hos Ekologigruppen på Åsögatan den 19 oktober för att lyssna på tre föredrag om ekosystemtjänster. Frukostseminariet arrangerades av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling med syfte att diskutera ett nytt begrepp som används allt mer och där utvecklingen är snabb. Alla presentationer återfinns nedan. 

 

Läs mer här.