Hållbarhetsforum- ett steg till samverkan mellan samhällets olika sektorer

Ska ̈rmavbild 2018-04-10 Kl . 19.40.31

Johan Kuylenstierna tillsammans med Karolina Skog, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Jonas Ebbesson.

 

Stockholms universitet har tagit initiativ till att återkommande arrangera hållbarhetsforum med olika teman framöver. Förhoppningen med dessa forum är att kunna koppla samman akademin med näringsliv och politik och att kunskap därmed ska kunna röra sig enklare mellan dessa fält.

 

Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding öppnade forumet den 21 mars 2018 med förhoppningen om ett mellanmänskligt samarbete med nätverk och kontakter mot ett långsiktigt hållbart samhälle.

 

Forumets första programpunkt var en paneldiskussion med miljöminister Karolina Skog, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, styrelseordförande- och ledamot, Jonas Ebbesson, professor i miljörätt från Stockholms universitet samt moderatorn för eftermiddagen, Johan Kuylenstierna.

 

Är interaktionen mellan akademin och det övriga samhället viktig? Panelen, bestående av en minister, en professor och en näringslivsrepresentant, svarade utifrån sina erfarenheter och det konstaterades att forskningen i många fall hittar sin drivkraft från samhället, att näringslivet har mycket koppling till forskning men att lärare och utbildningsmaterial inte alltid hänger med i den snabba utvecklingen. Miljöminister Karolina Skog konstaterade också att forskare ska våga möta politiker på politikers språk för att kunna förmedla det man vill säga.

 

Parallellt med programpunkterna i Aula Magna hölls mindre workshops med inbjudna deltagare. Workshop-teman var Framtidens mode, Framtidens mat, Framtidens vatten, Framtidens säkerhet och rättvisa, Framtidens metaller, Framtidens kol, Framtidens klimat och Framtidens städer.

 

Framtidens vatten

 

File -2

Gia Destouni, professor i hydrologi på Stockholms universitet under workshopen om framtidens vatten.

 

Workshopen om framtidens vatten inleddes med korta presentationer av ett antal forskare, professorer, politiker samt näringslivsrepresentanter, där de tog upp bland annat vattnets fysiska egenskaper, människans relation till vatten, vattenrelaterade faror och risker samt näringslivets samarbete med högskolor och universitet för att ta fram viktiga innovationer som ska stärka vattenförsöjningen på olika sätt.

 

Efter presentationerna uppmanades deltagarna till att diskutera i grupper och det rådde hög aktivitet med många intensiva diskussioner. Det var aktiva och intresserade deltagare som ville hinna delge sina åsikter och tankar kring detta ämne.

 

Framtidens städer- i teori och praktik.

 

Framtidens städer- workshopen inleddes med korta presentationer av en regionplanerare samt en SIDA-representant och fortsatte med paneldiskussioner med konstvetare, regionplanerare med flera och med en aktiv publik som ville delta i debatten.

 

En relativ stor vikt lades på hållbarhet ur ett humanistiskt perspektiv, exempelvis frågade man sig hur man kan planera goda städer för våra barn att vistas och växa upp i, eller vad vi i Sverige kan dra för lärdomar om SIDAs arbete med stadsutveckling i andra länder. Även trafikens betydelse och hur vi bör bygga för att utnyttja infrastrukturen på hållbarast möjliga sätt togs upp.

 

Hur kan vi uppnå Agenda 2030 i en polariserad värld?

 

Mot slutet av dagen hölls en gemensam paneldebatt med Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning, Gia Destouni, professor i hydrologi, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi (samtliga professorer från Stockholms universitet) och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, styrelseordförande- och ledamot. Rubriken för denna debatt var ”Hur kan vi uppnå Agenda 2030 i en polariserad värld?”. Under debatten talade man om populism, att demokrativärden är under attack och att man idag i samhällsdebatten ofta ställer ”eliten mot folket” där forskare ses som en del av eliten. Forum som detta fungerar då som ett sätt för forskare och andra samhällsaktörer att mötas och inte bli varandra främmande.  Undervisning framhölls som ett redskap för att få fram kritiska och självreflekterande studenter som kan ifrågasätta populistiska narrativ. Önskan om mer tvärvetenskaplig forskning som ser till större sammanhang uttrycktes, det vill säga vetenskap som väver in naturvetenskap med samhällsvetenskap och beteendevetenskap. En styrka hos forskningen som nämndes var ”peer-review”- systemet, och att man i dagens snabba informationsflöde bör se forskningens långsamhet och noggrannhet som extra nödvändigt.

 

 

Se de inspelade programpunkterna i Aula Magna här

Läs mer om forumet här och här

 

 

Text och bild: Sofia Hietala, Samhällsbyggarna.

 

 

 

 

Publicerat: Tisdag 10 April