Dokumentation från frukostseminariet "Kan man köpa grön el och i så fall varför?"

lightbulb

  

Cirka 20 åhörare hade samlats den 7 december i ljusgården, Drottninggatan 33, Stockholm, för att diskutera denna kontroversiella fråga. Frukostseminariet arrangerades av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling med syfte att belysa olika uppfattningar. Många elbolag specificerar huruvida den el man levererar är producerad med vattenkraft eller vindkraft och många elkonsumenter köper förnybar el med argumentet att de vill göra en insats för miljön. Men hur fungerar elmarknaden i praktiken? Hur kan den förnybara elen överföras från kraftverket till vägguttaget? Gör du verkligen en insats för miljön när du köper ”grön el”?

 

Tre experter fick belysa ämnet ur olika synvinklar. Därpå följde frågor från åhörarna och en livfull diskussion, modererad av Agneta Persson, Anthesis Group och medlem i Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling. Talarnas presentationer finns på denna sida. Här följer en kort sammanfattning:

 

Mikael Amelin, docent KTH Elkraftteknik inledde med att fråga åhörarna om deras uppfattning – kan man köpa grön el? Några räckte tveksamt upp handen. Mikael berättade om hur elmarknadssystemet fungerar. Det finns inte något praktiskt användbart sätt att lagra el i ett elsystem. När någon tänder en lampa måste elproduktionen därför öka i motsvarande grad. Mikael beskrev hur regleringen av elproduktion i förhållande till den aktuella elanvändningen går till ur ett tekniskt perspektiv(frekvensreglering) och hur detta hanteras på elmarknaden."

 

Näste talare var Erik Dotzauer, styrmedelsexpert vid Fortum Värme, som beskrev hur systemet för ursprungsmärkning av el fungerar. Det finns inte någon direkt koppling mellan ”min” elanvändning och ”min” elleverantörs produktion. Elproduktionen styrs av automatiska reglersystem och fördelas i elsystemet i enlighet med fysikaliska lagar. Handel med el bygger på en överenskommelse mellan köparen och säljaren, som åtar sig att leverera en viss mängd energi under en viss period. Grön el betecknar förnybar el som styrks med ursprungsgarantier. Erik konstaterade att systemet för ursprungsmärkning av el enbart innebär en omfördelning av statistik som inte påverkar produktionen i elsystemet. Systemet påverkar heller inte utvecklingen av energisystemet på längre sikt. Erik menade att om Grön el ingår som del i underlag för beslut om hur nya byggnader ska konstrueras finns risk att dessa konstrueras på fel sätt.

 

Därefter följde Åsa Wahlström, affärsområdeschef vid CIT Energy Management AB som här representerade Sweden Green Building Council (SGBC) - en medlemsorganisation som arbetar för en god bebyggd miljö där hållbara lösningar genomförs och premieras. Att efterfråga och använda förnybar energi är en viktig del i det arbetet. Åsa förklarade hur systemet Miljöbyggnad 3.0 är uppbyggt och hur SGBC motiverar sin positiva syn på grön el. Kriterierna för Miljöbyggnad 3.0 togs fram av 12 arbetsgrupper. Därefter följde en öppen hearing och en öppen remiss med syfte att säkerställa att alla kriterier verkligen avspeglar medlemmarnas strävan. Miljöbyggnad 3.0 ska ses som en helhet – det leder fel att plocka ut en indikator. Det hela bygger på energitriangeln (Kyotopyramiden) där basen utgörs av att minska energibehovet. Det är bara spetsen av triangeln som handlar om att tillföra förnybar energi. Där kan fastighetsägarna få högre betyg för att de köper ursprungsmärkt el eller allokerad fjärrvärme. ”Vi har sett att det ger resultat när fastighetsägarna ställer krav på leverantörer. Det har t ex påverkat byggmaterialutvecklingen. När det gäller ursprungsmärkt el lutar vi oss mot tillsynen av ursprungsgarantier. Eftersom den gröna elen verkligen är kontrollerat grön så kommer den att göra skillnad i systemet.”

 

Den efterföljande diskussionen gällde bland annat skillnaden mellan så kallad ”grön el” och Naturskyddsföreningens märkning ”Bra miljöval el” som även innehåller flera krav än bara ursprungsmärkning. Många av åhörarna i salen delade synen på grön el som en affärsmodell där den blandade el som finns i systemet (”grön” och ”svart”) fördelas ut på betalande kunder. Om några köper den gröna elen får övriga en sämre blandning. Men har miljön blivit bättre totalt? Andra åhörare hävdade att elen inte blandas, bara kilowattimmarna, och att man som kund kan göra skillnad genom att välja rätt leverantör. ”Om ni säger att era val inte spelar någon roll – varför säger ni inte samma sak när ni köper kravmärkta bananer?”. Kärnfrågan i diskussionen var om Grön el ska kunna ligga till grund för betygsättning i miljöcertifieringssystem för byggnader.

 

”Hur ska vi få grönare el?” avslutade moderatorn Agneta Persson. Svaren varierade: ”Räkna på månadsbasis istället för årsbasis.” ”Välj Bra miljöval el istället för Grön el.” ”Minska elanvändningen – det är enda sättet idag.”

Därefter blev det en ny handuppräckning på frågan om ifall man kan köpa grön el. Resultatet visade sig vara oförändrat med en stor majoritet för nejsidan. Fortsatt diskussion lär följa i ämnet.

 

Experternas presentationer:

 

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö  Åsa Wahlström, Sweden Green Building Council. 

 

Så fungerar elsystemet och elhandeln  Mikael Amelin, Avd. för elkraftteknik KTH.

 

Kan man köpa grön el?  Erik Dotzauer, Fortum.

 

Extramaterial:

 

Presentation från Erik Dotzauer

 

 

Läs även Fastighetstidningens artikel om seminariet här.

 

 

 

Publicerat: Onsdag 17 Januari