Dokumentation från frukostseminariet Urbana ekosystemtjänster - Vad är det och hur jobbar vi med dem?

Germ -1525665_1920

 

Cirka 20 åhörare samlades hos Ekologigruppen på Åsögatan den 19 oktober för att lyssna på tre föredrag om ekosystemtjänster. Frukostseminariet arrangerades av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling med syfte att diskutera ett nytt begrepp som används allt mer och där utvecklingen är snabb. Alla presentationer återfinns nedan. 

 

Inledningsvis talade Fredrik Meurman från konsultföretaget Ecoloop under rubriken ”Alla talar om ekosystemtjänster, men vad är det egentligen?” Ekosystemtjänster kan mildra miljöproblem, minska ekologiska fotavtryck samt öka människors välfärd och hälsa. Historiskt har miljöfrågorna genomgått tre stadier: Ett första stadium där vi var omedvetna om miljöförstöringen, ett andra steg där vi lärde oss hantera problemen som mänsklig verksamhet orsakat genom t ex förbättrad reningsteknik. Nu har vi nått ett tredje steg där det inte längre handlar om att lösa specifika problem i takt med att de uppstår utan om att återskapa fungerande system som stödjer ekosystemtjänsterna. Det kan till exempel handla om dagvattenrening eller minskade översvämningsrisker.

Se presentation här.

 

Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt? var nästa fråga. Den som svarade på detta var Åsa Soutukorva Swanberg från konsultfirman Anthesis Enveco. Styrkan med ekosystemtjänstbegreppet är att det kan utgöra en brygga mellan ekonomi och ekologi. Ekosystemtjänster utgår från människans behov, vilket även ekonomivetenskapen gör. Hur sker då värderingen av ekosystemtjänsterna? Det finns olika typer av värden: Kvalitativa, semi-kvalitativa, kvantitativa och monetära. Vissa saker är svåra att värdera kvantitativt eller monetärt, men det är viktigt att försöka, annars undervärderar man lätt sådant som är svårt att mäta. En sådan aspekt som ”god vattenkvalitet i Stockholm” visade sig till exempel vara möjlig att värdera ekonomiskt genom enkäter som visar människors betalningsvilja.

Se presentation här.

 

För den som vill fördjupa sig mera hänvisade Åsa till Naturvårdsverkets rapport ”Guide för värdering av ekosystemtjänster” som är en värdering steg för steg.

 

Sist i raden kom värdfolket Ekologigruppen, representerade av Eleonor Häger, som berättade om ”Att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster i urban miljö”. Varför ska man då göra det? Dels kan det handla om kvalitetsaspekter - att skapa en attraktiv stad – men det finns också en tydlig koppling till FN:s globala hållbarhetsmål som Sverige har anslutit sig till.

 

Ekosystemtjänster brukar delas upp i fyra typer: stödjande, producerande, reglerande och kulturella. De kulturella ekosystemtjänsterna kan verka relativt självklara för landskapsarkitekter och planerare eftersom de handlar om gestaltning av människors miljö, medan de producerande ekosystemtjänsterna inte är lika enkla att få in i staden. Urban odling är en väg, men den stora produktionen behöver ändå ske på landsbygden. Reglerande tjänster är viktiga när det t ex gäller att rena vatten och luft, dämpa buller och hantera vattenflöden.  Eleonor redogjorde för flera exempel på hur kommuner rent konkret kan arbeta med ekosystemtjänster i sin planering och gestaltning, bland annat från Järfälla, Haninge och Upplands Väsby.

Se presentation här.

 

Slutligen vidtog en paneldiskussion med alla tre föreläsarna under ledning av moderatorn Agneta Persson, Anthesis och Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling. Även publiken ställde frågor. Några röster i mängden:

”Idag synliggör vi problem istället för att gömma undan. Det är ett paradigmskifte.”

”Vi blir mer och mer individuella i våra val. Vi är på väg att gå ifrån det som är gemensamt värdefullt.”

”Privatekonomi, fastighetsekonomi, samhällsekonomi – vad är det som styr? Vem får nyttan och vem betalar?”

”Vi behöver sätta mått på ytor, annars prioriteras de bort. Vändradien för sopbilen styr innergårdsutformningen och då får grönskan och de öppna dagvattenlösningarna maka på sig.”

”Det som har satt fart på det hela nu är vattendirektivet och Weserdomen. Mental mognad är bra, men en rejäl lag är inte fel.”

 

Sektionen för hållbar utveckling vill tacka föreläsarna och alla deltagarna. Ett särskilt tack till ekologigruppen som ställde upp med lokal.

 

 

 

Publicerat: Tisdag 31 Oktober